Smörjelse med olja är ingen mekanisk garanti för helande, eftersom oljan i sig inte besitter någon oberoende helande kraft. Den är inget mirakelmedel eller en magisk substans som automatiskt frambringar ett andligt resultat när den appliceras på kroppen. Den bibliska betoningen ligger på tro på Jesus Kristus och det verk han redan har fullbordat. Jakob 5:14--15 (James 5:14--15) tillskriver inte oljan helandet, utan förklarar att trons bön ska frälsa den sjuke och att Herren ska resa upp honom. Detta är en viktig distinktion. Inom den bibliska förståelsen av profetisk handling gör smörjelse vår tro på Guds etablerade löften synlig. Vi utför inte den yttre handlingen för att skapa helande i den andliga världen. Vi handlar för att vi tror att Jesus redan har tillhandahållit det genom sitt återlösande verk. Jesaja 53:5 (Isaiah 53:5) är särskilt betydelsefullt här och förklarar att genom hans sår blir vi helade. Den troendes förtröstan är därför riktad mot Kristi fullbordade verk, inte mot handlingen att applicera olja.
Detta väcker också en viktig fråga om ansvar när man ber för någon som är sjuk. I Jakob 5 är instruktionen att den sjuke ska kalla på församlingens äldste. Dessa äldste förväntas vara mogna i sin tro och kapabla att betjäna enligt Guds ord. Avsnittet identifierar specifikt trons bön, vilket lägger ansvaret på dem som har åtagit sig att be och smörja. En sjuk person bör aldrig klandras för avsaknaden av synliga resultat, som om helandet helt och hållet berodde på deras förmåga att tro tillräckligt starkt. De som betjänar måste fortsätta växa i sin förståelse av Guds ord, utöva sin tro och lära sig att handla i den auktoritet som anförtrotts de troende genom Jesus Kristus. Om ett resultat inte omedelbart blir synligt förändrar det inte det fullbordade verk som tron vilar på. Det lämpliga svaret är att förbli grundad i Skriften snarare än att tillskriva oljan en oberoende kraft eller lägga fördömelse på den som söker helande.
Smörjelsens Hus

